I Samborombom, en liten by förutan gata,
Den ligger inte långt från Rio de La Plata
Nästan i kanten av den blåa Atlanten
Och med Pampas bakom sig många hundra gröna mil……

Det är inte utan att det känns speciellt när man korsar Evert Taubes omsjungna vatten mellan Argentina och Uruguay, det blir nästan lite högtidligt och overkligt. Vi är här nu. Vi gör detta nu. Vi ser Buenos Aires Skyline nästan försvinna i horisonten samtidigt som vi närmar oss den historiska och pittoreska staden Colonia del Sacramento.

  

Från Wikipedia:
”Colonia del Sacramento grundades av portugiser år 1680, senare när spanjorerna slog sig ner på andra sidan floden i dagens Buenos Aires blev området omtvistat. Kolonin växlade mellan att vara under Portugal och andra länders kronor. Genom traktatet i Madrid 1750 bytte Spanjorerna Sete Povos das Missões mot Colônia do Sacramento. Efter traktatet i Santo Ildefonso 1777 blev området åter portugisiskt. Sedan åter spanskt, portugisiskt och slutligen 1814 blev Uruguay självständigt. Brasilien hade dock kontroll över området området mellan 1816 och 1828.I dag har staden expanderat österut, där de äldsta delarna med ett vägnät som följer terrängen, något som kontrastrerar på ett vackert sätt med den vidare ortogonalen calles i stadens spanska del.”

Vi åkte till Argentina för att äta av deras omtalade mat, det möra grillade köttet, grönsakerna, de mysiga restaurangerna och härliga människor. Människorna fanns även i Argentina men vi fick aldrig den där biffen vi letade efter. Ingen restaurang hade den ”idag”, ”kommer imorgon” eller liknande. Vad det beror på kan jag bara gissa. Ekonomi, den rasar, valutan rasar. Tråkigt för de som driver verksamheter.

Nåväl i Uruguay mötte vi även maten. Möraste köttet, korvar, grönsaker och sallad. Och grillat. Nästan var och varannan restaurang har sin egen grill, en vedeldad grill byggd så att man skyfflar den glödande kolen in under gallret där maten ligger och tillagas. De fläktarna de har är inte att leka med!

 

I Colonia bekantar vi oss med Don Pascual, en stor vinproducent i Uruguay som nog har det mesta i vinväg. Men nu är det premiär för oss att prova Tannatdruvan, som ursprungligen kommer från Madiran i södra Frankrike. I tannat finner du ofta en mer fruktighet och mjukhet, inte lika tanninrikt som de som kommer från Frankrike, där är strävheten mer uttalad. Men det är en tuff druva som ju dock mjuknar tillsammans med en härlig köttbit, fett och sälta. Oftast så ekfatslagras dessa viner och får då en mjukhet, men man gör även blender med Merlot och Cabernet Sauvignon. Allvarligt, en druva att älska för sin mångsidighet!

    

Njut av bilderna från denna vackra lilla stad vid randen av Rio de la Plata, ta ett glas vin och sjung ur Evert Taube´s sångskatt!

Nu när vi har bättre Internetuppkoppling ett par dagar ska jag försöka uppdatera er från fler vinbesök för ni får inte missa vårt besök på Pizzorno och Bodega Bouza – 2 jackpottar men så olika!